FÖR KONSULTER INSTALLATÖRER OCH TEKNISKA FÖRVALTARE SEDAN 1996
Profilen - Ulrika Jardfelt
Slussen.biz har träffat en Profil som trots sin relativt ringa ålder, 39 år, innehar positionen som VD för en en branschorganisation vars medlemmars arbete har stor påverkan på väldigt många människors vardag.

Slussen.biz träffar Ulrika Jardfelt i Svensk Fjärrvärmes lokaler, vid Norra Bantorget i centrala Stockholm, som hon cykelpendlar till från hemmet på Östermalm.
- Svensk Fjärrvärme har femton medarbetare och jag är alltså VD för organisationen. Jag är också ledamot i den europeiska fjärrvärmeorganisationen Euroheat & Power och ordförande i forskningsprogrammet Fjärrsyns programråd. Svensk Fjärrvärme har cirka 140 medlemsföretag som levererar fjärrvärme och fjärrkyla. Medlemmarna i Svensk Fjärrvärme står för 98% av fjärrvärmeleveranserna i Sverige. Till organisationen är också 60-talet andra intressenter, såsom produktleverantörer, konsulter och entreprenörer, knutna. Svensk Fjärrvärme har tre huvuduppdrag. Vi är en medlemsorganisation som skall jobba med informationsspridning, kompetensutveckling och med att skapa nätverk. Vi är också kunskapsbärare för fjärrvärme och fjärrkyla, vilket innebär att vi skall tillhandahålla statistik och arbeta med forskning. En tredje uppgift för organisationen är att vi, genom påverkansarbete, skall skapa goda förutsättningar att utveckla tekniken för fjärrvärme och fjärrkyla. Svensk Fjärrvärmes övergripande vision är att vi skall värma varandra med återvunnen energi.

Vår Profils bana inom energiområdet började med studier vid Uppsala universitet och fortsatte med arbete på flera inflytelserika företag, myndigheter och organisationer.
- Jag är civilingenjör i miljö- och vattenteknik vid Uppsala universitet. Därefter arbetade jag fem år som konsult inom drift- och underhållsanalys på Vattenfall. Sedan jobbade jag på Energimyndigheten och gjorde bland annat en FN-rapport för Sveriges räkning. Jag har också arbetat som som opolitisk departementssekreterare på Näringsdepartementet inom energi- och klimatfrågor och som enhetschef för avdelningen för fastighetsutveckling på SABO.

Vi passar också på att ta reda på mer om de frågor som är aktuella för Svensk Fjärrvärmes medlemmar.

Senaste månaden har vi läst om konceptet Öppen fjärrvärme som dragit i gång i Stockholm, vad innebär det för branschen?
- Öppen fjärrvärme är ju en modell som drivs av ett av våra medlemsföretag, Fortum Värme, och bygger på att kunder säljer överskottsvärme från exempelvis kyldiskar och serverhallar till fjärrvärmesystemet. Det är en intressant utveckling, som ligger väl i linje med vår vision, och en affärsmodell jag hoppas kommer att fungera.

För något år sedan drog ni igång något som kallas Prisdialogen, vad har den inneburit för branschen?
- Att kunderna har en svag ställning gentemot fjärrvärmebolagen är ju ingen hemlighet. För att balansera detta finns två alternativ. Antingen lagstiftningsvägen eller genom samarbete, som Prisdialogen, mellan parterna. Idag är 19 fjärrvärmeleverantörer, som levererar värme till cirka en miljon hushåll, anslutna till Prisdialogen. Kundsidan representeras av SABO och Riksbyggen. Även om det är idag är bra täckning, bland annat är fjärrvärmebolagen i storstäderna med, så behöver vi få in fler fjärrvärmebolag i överenskommelsen. Även på kundsidan skulle vi behöva få in fler representanter, såsom HSB och Fastighetsägarna, för att det skall bli riktigt bra.

Ibland när man hör företrädare för andra värmeformer, kanske främst värmepumpsidan, kan det vara lite hårda ord om fjärrvärme.
- Fjärrvärme är ju fortfarande den klart dominerande uppvärmningsformen i Sverige vilket kan ha sina både för- och nackdelar. Man kan också påminna om att det finns många värmepumpar i fjärrvärmesystemen och att fjärrvärme i sig inte är en värmekälla utan ett sätt att distribuera värmen. Jag tycker det är det bästa som hänt att det dykt upp en verklig konkurrent i värmepumparna. Sedan måste ju var och en argumentera för sitt, och det ligger naturligtvis i mitt uppdrag att peka på fördelarna med fjärrvärme. Till sist är det dock kunden som väljer uppvärmningsform. Jag tycker det är viktigt att vi värnar om den svenska modellen där vi faktiskt har rätt att välja uppvärmningsform, vilket man bara får i några få länder. Även om fjärrvärme fortsätter att växa är det viktigt att lagar och regler blir konkurrensneutrala. Som det är idag gynnar Boverkets byggregler värmepumparna.

Hur ser det ut på den internationella spelplanen, finns det något för Sverige att hämta där?
- Det finns helt klart ett ökat internationellt intresse, bland annat i Kina, men främst i Europa. Det beror delvis på att man idag är beroende av gas från Ryssland, vilket man vill frigöra sig från på grund av den osäkra situationen i Ryssland och Ukraina. Det finns krav från EU att se över möjligheterna att dra nytta av fjärrvärme och fjärrkyla och EU-kommissionen kommer, för första gången, att arrangera en stor värmekonferens. Vi är faktiskt lite chockade och har svårt att matcha intresset. De stora jättarna har ju vissa lönsamhetsproblem, bland annat beroende på det låga elpriset, och håller inne med investeringar. Här i Sverige finns kompetensen på lokal nivå och är svår att exportera, men självklart har produktleverantörerna fördel av det stora intresset.

När Slussen.biz träffat två av dina företrädare, Ola Alterå och Lena Sommestad, har båda tryckt på att fjärrkylan är på frammarsch, hur ser det ut idag?
- Fjärrkylan fortsätter att expandera, även om det är lite stiltje just nu faktiskt. Det beror på att det är billigare att köpa kylmaskiner då det är både låga räntor och låga elpriser, kanske kan det bli en ny “boost” när det kommer nya regler för köldmedier vilket troligtvis gör investeringen i kylmaskiner större.

Finns det ytterligare någon fråga du anser är viktig och aktuell för medlemmarna?
- Ja, det är det här med Boverkets byggregler som jag nämnde tidigare. Dom gynnar värmepumpar och då blir det svårt för fjärrvärmen att konkurrera. Nu, äntligen, har Boverket fått ett uppdrag att titta på detta. Det är något vi jobbat med sedan 2005 och nu är det alltså dags. Uppdraget skall redovisas i juni 2015, så vi är inne i lite av en avgörande tid kan man säga.

Och hur ser framtiden ut för den svenska fjärrvärmebranschen?
- Fjärrvärmen i Sverige är i stort sett färdigutbyggd, men jag tror ändå att det blir en liten expansion då urbaniseringen ökar och vi blir fler invånare i landet. Jag tror att vi 2050 kommer att leverera ungefär lika mycket fjärrvärme som idag, då en viss expansion och ökande energieffektivisering tar ut varandra. Sedan finns det en framtid för andra, industriella, applikationer för fjärrvärmen. Det finns redan i liten skala, exempelvis ett bageri som värmer plåtar, och nu har regeringen justerat skattereglerna för att underlätta och öppna upp för mer av detta.

Det var ganska svårt för dig att hitta en tid till den här intervjun. Finns det någon tid över för några andra aktiviteter?
- Jag var tidigare tävlingssimmare och nu försöker jag vara tränare för en grupp barn och ungdomar, där mina egna barn ingår, som tränar tre gånger i veckan. Ambitionen är att vara med tre kvällar i veckan. Det är inte alltid jag lyckas, men vi är några som delar på uppdraget. Sedan umgås jag ju med familjen.

Allra sist, i vanlig ordning, Slussen.biz kortfrågor till Profilen:


Villa eller lägenhet? Lägenhet
Båt eller husvagn? Både och
Solsemester eller Alperna? Alperna
Hund eller katt? Hund
Vin eller öl? Vin
Vackraste platsen i Sverige? Svenska fjällen

Text och bild: Ulrik Hammarsträng

Copyright © 2001 - 2012 Slussen Building Services - Slussen är utvecklad av Ventil Digital Kommunikation