|
|
| Profilen - Gudni Johannesson | | Slussen.biz har träffat en Profil som är verksam utanför Sveriges gränser, är hedersdoktor vid ett ungerskt universitet och tycker om att flugfiska. | Första mötet med Profilen, Gudni Johannesson, var under en studieresa till Island med Fegis, ett ideellt nätverk bestående av personer med intresse för energifrågor, där han var vår värd och guide under bland annat ett besök på världens största geotermiska kraftvärmeverk.
Andra mötet med Gudni blir på Slussen.biz kontor på Kungsholmen, en del av Stockholm som han är väl bekant med då han bodde där stora delar av den tid han arbetade i Sverige.
Vilken är din funktion i branschen?
- Jag arbetar sedan 2008 som generaldirektör på isländska energimyndigheten,Orkustofnun, med bas i Reykjavik.
Gudni avslöjar att han hunnit blir 64 år och bor i ett radhus i den lilla kommunen Seltjarnarnes, vid Atlantkusten, väster om Reykjavik. Han avslöjar också en, för oss svenskar, exotisk detalj med radhustomten.
- Där har jag, precis som skalden Snorre Sturlasson hade på sina ägor under 1200-talet, en geotermiskt uppvärmd jacuzzi där man kan sitta på vinterkvällarna, filosofera och låta snöflingorna smälta mot bröstet.
Vår Profils akademiska karriär inleddes med att han tog studenten på hemmaplan i Reykjavik.
- Sedan läste jag de första två åren teknisk fysik vid Islands universitet i Reykjavik. För att få en fullständig examen och därefter doktorera läste jag vidare på Lunds universitet, och den 2 juli 1981 blev jag doktor i byggteknik/byggfysik vid institutionen för väg- och vattenbyggnad. Det var alltså via mina studier jag först kom i kontakt med Sverige.
Efter genomförd doktorsavhandling återvände Gudni till Island för att arbeta med byggforskning och som konsult i egen regi.
- Jag jobbade mycket med installationsfrågor samt utvecklade och tog, tillsammans med Lars Skogström som jag lärt känna i Lund, patent på en ny typ av kylbafflar som presenterades i rapporten Att dyka under daggpunkten - möjligt med en ny typ av kylbafflar som gavs ut av KTH.
1990 kom ett erbjudande som ledde Gudni tillbaka till Sverige. Den här gången till Stockholm och KTH.
- Jag blev professor i byggnadsteknik med inriktning energihushållning. I början var det mest forskning och en del undervisning för väg- och vattenbyggare. Sedan tog jag över professuren efter Ingemar Höglund, och då blev det ännu mer fokus på byggnadsfysik. Det var under den här tiden jag kom i kontakt med nätverket Fegis där flera kollegor var medlemmar. Jag vill minnas att jag följde med Per Levin på ett möte, och då blev även jag medlem.
2008 kom så erbjudandet som kom att ta vår Profil tillbaka till mammas gata.
- Jag blev erbjuden och tackade ja till jobbet som generaldirektör för isländska energimyndigheten med 40 anställda. Vi ansvarar för ett brett spektra när det gäller energi och andra naturresurser, bland annat mineraler och metaller. Myndigheten hanterar också mycket vattenfrågor, ansvarar för sökandet efter olja och gas i två områden samt är regulator för elnätet. Väldigt mycket av vår verksamhet handlar om resursfördelning.
Finns det några extra aktuella energifrågor i Island just nu?
- I Island producerar vi 19 TWh el per år. Tre TWh används till det vanliga samhället och resten till energiintensiv industri. All vår el är förnybar geoenergi och vattenkraft. Även vindkraften på ön har stor potential och genererar samma energi på årsbasis, som normalt bara brukar finnas offshore även på land. Sammanfattningsvis skulle vi kunna fördubbla de 19 TWh som idag produceras och på så sätt locka fler företag som är i behov av miljövänlig och kostnadseffektiv el till sin verksamhet. Detta är något som självklart skulle gynna landet, men samtidigt måste det ske i balans med miljön. En annan aktuell fråga är den att bygga en kabelförbindelse till Storbritannien. Det finns också ett extra intresse kring de områden som inte är anslutna till geotermisk fjärrvärme. Även om det bara handlar om cirka 10% av befolkningen så gäller det att hitta billig och grön energi även till dem.
Vad tror du är den stora skillnaden mellan hur svenska och isländska energimyndigheterna arbetar?
- Den isländska myndigheten har en bredare verksamhet än den svenska. Sedan har vi inte samma resurser att bedriva forskning, även om vi också kan driva vissa projekt. Tack vare att vi har så mycket förnybar energi och lämnar små CO2-avtryck har vi också vissa undantag från EU:s regelverk, även om vi absolut inte har någon gräddfil.
Vad är de stora frågorna i framtiden?
- Idag gör vi av med cirka 700 000 ton bränsle per år. Det motsvarar ungefär 14 oljefat per person. För att minska användningen av fossilt bränsle handlar det om att elektrifiera bilflottan och hitta alternativa bränslen till flyg- och fiskeflottan. För mig är det viktigt att föregå med gott exempel så jag kör en hybridbil och har en båt med elmotor. En annan krävande framtidsfråga är den om utbyggnad av elnätet. Idag finns en begränsad kapacitet gällande elöverföring mellan olika områden och det behöver förstärkas. Det är dock mycket diskussioner och svårt att få igenom projekt kring förbättringar av elnätet.
När vi närmar oss slutet av intervjun avslöjar Gudni att han haft några förtroendeuppdrag och även prisats för sitt arbete inom byggforskning.
- Ja, jag är faktiskt hedersdoktor vid universitet i Debrecen i Ungern. 2011 tilldelades jag Swedish Concrete Award för mitt arbete inom byggnadstekniken med fokus på energi och miljöfrågor. Jag har också hunnit med att vara ordförande för Lafi som är den isländska VVS-föreningen.
Vad gör du när du inte arbetar med energifrågor?
- Naturligtvis umgås jag med min hustru Bryndis. Vi bor cirka 300 meter från en niohåls golfbana, så där blir det också några rundor. Sedan har vi ett lantställe vid insjön Skorradalsvatn i västra Island där jag brukar ägna mig åt flugfiske. Det blir också en del resor till Sverige där barnen och barnbarnen är kvar. Dels dottern Gunnhildur, som är överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och dels sonen Sverrir, som är skådespelare och inom kort kommer gestalta Björn Borg på film, som har Stockholm som bas.
Avslutningsvis ställs naturligtvis vår isländske Profil inför Slussen.biz fruktade kortfrågor.
Villa eller lägenhet? Lägenhet (har sommarstuga)
Båt eller husvagn? Båt
Solsemester eller Alperna? Alperna
Hund eller katt? Hund
Vin eller öl? Öl
Vackraste platsen i Sverige? Stockholms skärgård
Vackraste platsen i Island: Västfjordarna
Text och bild: Ulrik Hammarsträng |
|
|
|
|